England, kombucha och lite gråa mörka moln…

Natten till i måndags kom vi hem från England. Vi har haft några underbara dagar tillsammans med älskade dottern som bor i Durham. Hon flyttade till London efter studenten, bodde där ett år och jobbade. Efter det flyttade hon upp till Durham där hon nu ska börja sitt tredje år på universitetet. Nathalie har alltid pratat varmt om Durham och sagt att det är så vackert och nu när jag har sett staden med egna ögon kan jag inte annat än hålla med henne. En otroligt vacker, charmig och typiskt engelsk liten småstad. 

Vi hade tre hela dagar på plats och en av dem åkte vi till Newcastle för att shoppa och se lite annat. Vi har gått och gått, närmare milen varje dag. Elias har inte gnällt en enda gång och jag har haft mina kryckor. Utan dem hade jag inte varit i närheten av att klara av dagarna på det sättet som jag gjorde. Mer värktabletter än vanligt och definitivt valkar/blåsor i händerna men de här dagarna tror jag kvalar in högst på topplistan denna sommar. Att få umgås med Nathalie under så pass lång tid, att hinna prata om allt och ingenting och att ha tid att till att bara vara tillsammans har varit ovärderligt. Det var flera år sedan sist vi var tillsammans i flera dygn. Elias hann lära känna sin syster på nytt och det var härligt att se dem gå tillsammans, kramas, busas och skratta ihop. Jag vet att Nathalie tyckte det var både kul och viktigt att få visa oss hennes Durham. Hennes vardag. Viktig tid för oss alla❤️


Underbara dagar i en vacker stad tillsammans med en älskad dotter ❤️

I måndags satt jag hemma på baksidan och njöt av solen, tänkte på allt mysigt vi hade upplevt och kände en stor lycka i kroppen. Jag hann tänka att allt kändes så oförskämt bra och att hösten kommer bli kanon. Både lite nya arbetsuppgifter, ny träning i form Tabatan på Hydrotrim, lite känsla av nystart som brukligt alla höstar plus det stora att vi snart får hem vår efterlängtade kattunge. Där i solen fick jag nästan nypa mig i armen för att känna att allt det här som gav så skön känsla var på riktigt.

Men bara någon timme efteråt dök det upp lite orosmoln och efter det har det kommit upp några till. Några lite mörkare än de andra men förhoppningsvis försvinner de snart igen så att himlen blir sådär klarblå och vacker igen. Det ena mörkgråa molnet som vi får svar på först är om vi verkligen kommer få vår kattunge som vi tingade för mer än en månad sen. Hon har börjat halta och mår visst inte så bra. Hon ska till veterinären på fredag och då får vi veta mer. Förhoppningsvis är det en reaktion på vaccinet och då försvinner det antagligen. Men ovissheten är tråkig. Fast visst, vi har inte hunnit fästa oss vid den här katten och det finns många katter som är ute till försäljning så en katt kommer vi snart ha oavsett. Vilket är tur eftersom vi har köpt allt en katt kan behöva 😂 hoppas bara, om det nu skulle behövas, att vi hittar en ny katt med samma leveransdatum…jag har ju fått semester beviljad i samma veva.

Övriga moln lämnar jag onämnda, de skingrar sig förhoppningsvis jäkligt snabbt ❤️

Idag hade jag lunchdate med Daniela, en fin vän som jag lärde känna när jag yogade hos henne i hennes studio DinBalans. Idag bytte vi ställe för lunchen, istället för MoccaDeli som har varit vårt tillhåll senaste gångerna, gick vi tvärs över gatan till ett relativt nyöppnat ställe ”Längtan”. Ni som bor i Eskilstuna och inte har varit där, gå dit! Helt enormt grymma sallader och väldigt mysig lokal. Tystare och lugnare än på MoccaDeli där det många gånger pga ljudvolymen är svårt att föra ett samtal. Vi tog varsin räksallad, kolla in dem på bilden.

Av Daniela fick jag en ny svamp-kompis. Jag ska göra ett nytt försök att tillverka egen kombucha här hemma. Förra svampen av mjölksyrebakterier jag fick började det krypa små levande saker i efter ett tag. Nu gör jag ett nytt försök och kommer återkomma om det längre fram. Om det går bra vill säga 😂

Kram U❤️

Annonser

Äntligen en höftdiagnos att utgå ifrån + sommarkväll vid Sundbyholm ☀️

Igår hade jag telefontid med min läkare, uppföljning av mina tre undersökningar som jag blev remitterad till i slutet av mars. Jag har sett fram det här samtalet mest pga den anledningen att jag äntligen skulle få ett svar på vad det är som gör så förbannat ont. Jag har konstant värk men den varierar som tur är i styrka och ligger inte på max flera dagar i sträck. Nu har jag fått en diagnos och framförallt vågade jag ställa den avgörande frågan: kommer jag någonsin bli av med värken? Svaret blev som tur var ett ja på den frågan men med tillägget att det kan ta tid, väldigt lång tid. Det jag har är en stor kronisk inflammation i höftens största slemsäck, på läkarspråk Trokanterbursit.

9/10 av de som drabbas är medelålders kvinnor och för de allra flesta läker det ut efter några veckor. Jag har haft min arga slemsäck i 4 år så den verkar vara ganska segdragen och envis. Vid operation 5 och 6 opererades slemsäckarna bort och på vänster sida så växte den ut utan att bli inflammerad igen. Tyvärr blev inte fallet så på höger sida. Där blev den lika inflammerad igen som den säcken som togs bort. I den situationen kunde man ju önska att de inte växte ut igen, att man istället kunde plugga igen den och att den inte kom tillbaka. När den gör riktigt ont kan den svälla upp till 8-10 gångers storlek 🙈

Så vad blev direktiven från läkaren då? Mer träning och med fokus främst på lårmusklerna för att de ska orka bära belastningen istället för höfterna. Aktiv nerkylning av höft/slemsäck när jag får ont. Alltså ligga på sidan och lägga en ispåse eller något riktigt kallt på höften, då krymper slemsäcken och värken kan avta…låter ganska kallt men logiskt. Jag ska antingen gå långsamt eller använda kryckor, inte halta. Plus att jag idag har startat en dunderkur med kortisontabletter.  En kort intensiv kur på 10 dagar. 5 dagar med stark dos och sen nedtrappning i 5 dagar. Är lite orolig för de hemska biverkningarna men hoppas de inte hinner dyka upp på den korta tiden. Idag efter att ha smällt i mig 60 mg kortison vid lunchtid så har jag känt mig väldigt pigg och är fortfarande när klockan snart är 23 hyfsat pigg för att vara mig. Kan jag få mindre värk och den enda biverkningen är extra energi och pigghet då kan jag äta kortison för alltid 😂 jag får göra en utvärdering längre fram men jag har starka förhoppningar om att det blir bra…så småningom…i alla fall någon gång ❤️

Så hoppet är fortfarande uppe, till och med starkare än tidigare. Jag får fortsätta ha tålamod och fortsätta att hantera värken på samma sätt som tidigare. Få ännu mer kraft och fokus på träningen i höst, plocka fram kryckorna lite oftare och lägga mig ner oftare och vila med kyla på höfterna så kommer det ordna upp sig det här också 👍

Vi har fått främmande från Skåne idag. Peter och hans son Eric brukar komma upp några dagar varje sommar, det har blivit en tradition. Det är häftigt med Elias och Eric, även fast de inte träffas så ofta, 2-3 ggr/år så är det som om uppehållen aldrig hade existerat. Idag hälsade de på varandra och sen tog det mindre än en minut innan de hade dragit upp på övervåningen och hade börjat leka. Helt automatiskt, inga tysta trevande stunder i början utan pang på direkt 😂

Efter maten åkte vi ut till Sundbyholm och köpte glass, strosade runt och tittade på båtar och njöt av den vackra men lite kyliga kvällen.

Det är en riktig oas och vacker, mysigt plats vi har så nära stan.

Nu ska jag ta bort den från början frusna vetekudden från höften och gå ut till de andra i soffan. Ett ganska skönt sätt att vila faktiskt även fast det gör ganska isande ont djupt ner i höften. Hoppas det är när slemsäcken krymper som det gör ont på det där sättet. Blir svårt att fixa kylan sen på jobbet men får klura ut något. Första problemet är ju att vi inte har någon frys jag kan låna. Tror det bara finns en i arresten och en uppe på Tekniska roteln men de har ju inte jag tillgång till. Jaja, 2,5 vecka kvar ☀️

Kram från mig ❤️

Bästa starten på semestern, Kreta ❤️🇬🇷

Vid förra inlägget tänkte jag att jag skulle skärpa mig och göra inlägg mer frekvent men så gick jag på semester och vi åkte till Kreta…och då blev det inget bloggande alls.

Vi har haft 10 varma, sköna och lata dagar nere på Kreta tillsammans med våra grannar. Vi bokade vår resa på egen hand och kunde därför styra antalet semesterdagar som vi ville. Två resdagar och 10 dagar på plats, mycket praktiskt och ganska lagom. Vi flög med Norweigan till Chania och bodde på Sun City Hotel i Agii Apostoli. Vi hittade denna pärla till hotell genom min bror som har varit där 6-7 ggr. På TripAdvisor har hotellet bara en stjärna men det är inget rättvist betyg. Ett mycket hemtrevligt hotell som har precis allt man behöver för en skön semester. Perfekt lugnt läge nära 4 fina sandstränder, nära till bussen till Chania, nästan granne med Lidl och Synka, gott om tavernor i närområdet och framförallt underbar familj som äger hotellet.

Mamma Gina, pappa Manolis och döttrarna Maria och Illiana gör allt för att du ska trivas. Jag har aldrig upplevt den vänligheten och den omtanken vid någon tidigare semester. De jobbar nästan dygnet runt och alltid med ett leende på läpparna. När vi kom tillbaka en kväll efter att ha ätit middag så haltade jag hade naturligtvis varit optimist dumt nog, och lämnat kryckorna hemma. Maria och Gina uppmärksammade detta och jag försökte på engelska förklara mina höftproblem och att jag hade opererats 6 ggr. Direkt så erbjöd sig Gina att jag skulle få låna hennes kryckor eller hennes käpp. Nu var kryckorna den modellen som gick upp under armarna och jag provade dem men de var svåra att gå med så jag lånade dem inte. Nu var det bara ett exempel, men det var många tillfällen då man märkte att de månar om sina gäster och att de gör allt för att alla är nöjda. De kommer med tips på aktiviteter och utflykter, de hjälper till att göra bokningar, de har kontakter om man vill hyra bil, de känner omgivningarna till 100% och vet vilka restauranger som är bäst för tillfället. De har drivit hotellet i 27 år och lever på att gäster kommer tillbaka år efter år och att alla ger hotellet högt betyg och sprider det till sina vänner. De behöver ingen annan reklam 🇬🇷❤️

Våra dagar bestod av att, ja…bada och vara på någon av de fina stränderna i närheten. Lata sköna dagar med mycket tid för att läsa böcker och att bada.

En dag tog vi ”The little fun train” till ett vattenland, jättekul utflykt som både barn och vuxna uppskattade. Roliga rutschkanor och skönt att slippa sanden för en dag 😀

Jag har aldrig tyckt om att åka vattenrutschkanor så jag gjorde inga undantag denna gång heller. Det räckte bra att få se hur roligt de andra hade.

Två kvällar tog vi bussen in till Chania. Jättesmidigt och billigt. Det är så vackert nere i den gamla venetianska hamnen. Vi tittade i affärer och strosade omkring. Inga större fynd gjordes men det var mysigt att bara vara i den hamla historiska miljön. En av kvällarna tog vi den långa promenaden ända ut till den gamla fyren. Det var inte det smartaste jag gjorde under semestern men utsikten och upplevelsen gjorde att det var värt att ta värken efteråt.

Det har varit en lyckad resa och nog dök det upp några tårar i ögonen när vi skulle säga hej då till Gina och familjen i söndags. Jag hoppas vi snart kan komma tillbaka ❤️ Funderar ni på att åka till Grekland så rekommenderar jag Kreta och framförallt Sun City Hotell i Agii Apostoli. Välj Norweigan eller Ryanair och ni får en mycket prisvärd och flexibel semester.

Det blev en perfekt start på semestern och nu ska jag njuta av nästan tre veckor till innan det är dags att börja jobba igen.

Kram U ❤️

Sammanfattning av de sista veckorna och ett recept på en grymt god semifreddo ❤️

Tiden rusar ju iväg och idag blev jag påmind om att det var länge sen jag skrev på bloggen. För några dagar sen fick jag också frågan om jag hade slutat att skriva men jag har faktiskt bara inte haft ork eller lust. När jag började skriva för några år sen så lovade jag mig själv att inte göra bloggen till något ”måste” utan bara något som är roligt att göra. Och det har faktiskt fungerat att hålla det på den nivån. Jag har aldrig haft dåligt samvete för att det har kunnat gå längre tid mellan inläggen ibland för att tvinga fram ett inlägg brukar inte kännas bra och då tror jag inte det blir så läsvärt heller. Problemet när det som nu går flera veckor mellan inläggen är ju att när jag väl börjar skriva så går hjärnan på högvarv för att prioritera ut vad jag ska ta med och kanske framförallt, vad ska jag utesluta? Det är ju mycket som har hänt sen jag somnade på gymmet 21 juni.

Jag har fyllt år, det har varit midsommar, jag jobbar fortfarande men får snart gå på semester. Jag har hållt i träningen och kommer till gymmet i genomsnitt 3 dagar/vecka och jag har provat på Tabata på Hydrotrim, dvs hård men asrolig vattengympa. Den provomgången gjorde att jag tecknade upp mig för en termin vattengympa med start i augusti. Jätteskoj med lite alternativ träning till styrketräningen. Jag känner att jag fick välja mellan vattengympan eller yogan på DinBalans som jag annars hade tänkt ta upp till hösten men jag testar vattengympan en termin. Yogan får mig att må väldigt bra och jag är väldigt nyfiken på just bindvävs- /pressurklasserna men det kanske blir efter årsskiftet istället. Bindväven skulle jag kunna ägna många blogginlägg åt men nu var det här inlägget ju tänkt som en liten resumé så jag hoppar över det ämnet idag. Men jag säger bara -googla på ämnet och du kommer bli lika nyfiken som mig tror jag. Häftigt nytt område i kroppen som forskarna håller på att upptäcka. Det har mycket mycket större inverkan på kroppen och hur vi mår än vad någon tidigare har kunnat drömma om. Jag har äntligen kommit mig för att göra egen ringblomssalva. Min favoritsalva som är bra till…ja typ allt. Går åt ganska fort här hemma och är lite för dyr i affären. Första omgången blev helt ok faktiskt, lite pyssel med det men helt klart värt det.

Vi var ju kattvakt till Simons gulliga Sally i två veckor vilket efter lite påtryckning och lite…kvinnlig charm kanske är fel ord…omoget tjat beskriver nog kanske situationen bättre, ja sak samma, det resulterade i alla fall i:– att den här lilla sötnosen flyttar hem till oss om några veckor ❤️ Den 29 augusti rättare sagt. Det är nästan 6 veckor dit, känns som en evighet.

Höfterna då, denna långa evighetsprocess. Jo i veckan som var fick jag äntligen göra min magnetröntgen så nu är sista undersökningen gjord och nu väntar jag på min telefontid med läkaren som jag har 1 augusti. Jag hoppas att jag då äntligen, en gång för alla, kan få besked om vad som ställer till det och vad som gör ont. Jag känner ändå nu att även fast jag har konstant ont fortfarande så är det mer hanterbart. Jag är övertygad om att det är MSM tillsammans med min träning som gör att det går så pass ok som det gör just nu. Kanske jag har blivit bättre på att lyssna på kroppen också och jag är fortfarande positivt inställd till att jag en dag slipper värken helt. I alla fall den konstanta värken.

Idag hade vi besök av min syster och hennes man. Vi har tyvärr inte setts så ofta genom åren och ibland har det gått väldigt lång tid mellan gångerna. Men efter idag hoppas jag att det blir ändring. Henrik och Sven spelade golf och jag och Carina tillbringade tiden bland annat ute vid Sundbyholm. Känslan av att känna igen sig så väl när man pratar med någon. Att inse att man tänker, känner och reagerar väldigt lika på saker och i olika situationer, det var riktigt mysigt. Tänk om jag i 45-års ålder äntligen får börja lära känna min syster. Det vore ju underbart ❤️Vi har samma intressen när det gäller så mycket. Och efter idag ser jag ännu mer fram emot Carinas och min ”Hälsokryssning” vi ska göra i höst. En 24 timmars kryssning med yoga, pilates, föreläsningar, rawfood, vegansk mat och en massa massa annat. 

Något som inte har ett dugg med hälsa att göra är efterrätten som jag gjorde till idag. En blåbärs-semifreddo! Blåbär är nyttigt i och för sig. Turkisk yoghurt är ju inte helt galet heller. Men resten av ingredienserna hamnar nog inte på någon topplista direkt. Skulle vara topplistan över goda söta saker kanske 😂 men en riktigt fräsch efterrätt som går att förbereda långt innan och som man kan variera med alla möjliga bär och frukter. Ett säkert kort helt enkelt.

Nu räcker det för den här gången. Som vanligt ett långt inlägg…

Njut av sommaren oavsett om du jobbar, har semester eller är pensionär! Jag drar till med klyschan: Fånga dagen ❤️ men det är så viktigt att komma ihåg!!

Kram från mig ❤️

Tillbaka på ruta ett #svärfultmentyst

Idag var jag uppe till ”Stockholm Fysio och gym” för att få träffa en ultraljudsspecialist. Det är den första av tre undersökningar som jag ska gå igenom och som förhoppningsvis ska ge ledtrådar till vad det är som gör att jag fortfarande har sådan värk. 

Fast efter idag så verkar det inte behövas så många fler ledtrådar…. Sjukgymnasten vände och vred på mitt ben samtidigt som han ”cirkulerade med ultraljudsstaven”. Han tittade intensivt på skärmen och hittade exakt de punkterna som är extremt ömma. Han var oerhört noggrann och kändes väldigt seriös. 

Jag hade förmodligen hoppats på att jan lite glatt hade sagt: ”Nu vet jag problemet, enkelt att åtgärda, en liten inflammation bara…det kommer räcka med en kortisonspruta så är all värk borta”. Typ så hade jag hoppats och önskat få höra. Men istället säger han att…håll i er… ”Din cam och pincer har kommit tillbaka, det har växt ut igen”. 

Snacka om käftsmäll! Jag är tillbaka på ruta ett. Mina första två operationer, juni och juli 2014, var just att såga bort sådana utväxter. Skit! Det var inte alls vad jag ville höra. Nu blev det en massa frågetecken. Tur att jah ska träffa läkaren på måndag för då är det dags för andra undersökningen, sövning och bedövning av leden. Vad ska jag göra för att undvika att mitt labrum går sönder igen (tätningsringen som sitter i ledskålen)? Måste jag opereras igen? Om inte operation, måste jag leva med den här värken för tid och evighet? Går det att operera samma höft en fjärde gång? Bättre med höftbyte? Kommer det bara att bli värre och värre?

Bläää, jag trodde det hade vänt? Det vände visst så jäkla tvärt att jag kom tillbaka till ruta ett som en förbannad boomerang. Hoppas nu att läkaren har en riktigt bra och smidig lösning på det här för ju mer jag tänker på det desto tråkigare känns det. Jag känner att jag har svårt att ta till mig det här och att jag skjuter det ifrån mig duktigt.

Men förutom denna dag dag som tog ner mig på realistiska jorden igen så ska jag omedelbart börja njuta av min lilla semester jag har nu. Jag är ledig imorgon och sen hela nästa vecka. Nathalie och Toby är hemma från England, Simon tar studenten på lördag, Henrik fyllde igår…ja det händer ganska mycket kul ändå. Och jag är på väg mot en lösning på höfterna. Den kanske inte blir så snabb som jag hoppats på men jag har i alla fall ett svar på vad det är som gör så ont. 

Jag råkade lite försiktigt för någon vecka säga att jag trodde att det hade vänt. Tyvärr så verkar det precis ha startat om. Lite att bita i, en ny utmaning kan man väl säga 💕

För övrigt har jag fått ytterligare bevis för att livet är skört. Bevis som har tagit ganska hårt, som visar att livet kan vända och förändras väldigt fort. Så lova mig att FU njuter av livet, krama om de du tycker om och berätta det för dem. Skjut inte upp allt till en annan dag, gör det du mår bra av redan idag.

Lång kram från mig ❤️

En tom och oplanerad söndag

Klockan ringde 06:15 i morse och jag gick upp för att hjälpa Elias och Henrik att komma iväg. De har en förhoppningsvis skitkul dag framför sig. Elias har blivit uttagen till en SuperCamp så han ska få spela golf hela dagen nere på Ådas Golf & Country Club, strax utanför Trosa. En form av träningsläger fast bara över en dag. Samtidigt passar ju Henrik på att gå 18 hål så han får också sin behållning av dagen hoppas jag. Tur att de har samma intresse, för vad skulle jag ha gjort på en golfklubb från kl.9 -17? Druckit kaffe, ätit mat och läst en bok…ja men sen då. Hade nog blivit långtråkigt 😂

Men vad ska jag göra idag då? En oplanerad  ledig söndag. Jag slits mellan massor med saker. Antingen ska jag…..

eller så ska jag….

eller så blir det något mitt emellan.

Jag har några saker jag känner att jag borde göra och några saker jag måste göra. Klokast är väl att börja med måste-sakerna så får jag se vad jag känner för sen. Eller jag vet inte om det är måste-saker egentligen. De kanske går att göra en annan dag också. Jag kanske bara ska ligga i soffan och kolla på film och serier, det är ju ändå en väldigt grå och ruggig dag. Det vore ju ganska nice att unna sig en riktig slödag. Fast å andra sidan vet jag inte om jag har samvete till det. I övermorgon ska vi ha lite gäster hemma för Henrik fyller, och då, timmen innan gästerna dyker upp, ångrar jag nog heldagen i soffan. Då kommer jag definitivt på den skarpa to-do-listan jag borde ha utfört den här lediga dagen.

Till gymmet, handla, tvätta, byta sängkläder, äta riktig mat, vattna inomhus, ringa några samtal, plantera och gödsla utomhus känns som min måste-lista eller i alla fall jag-borde-verkligen-hinna-med-detta-idag-lista. Avverkar jag det där i rask takt så hinner jag ju slappa och titta ifatt någon serie eller se någon bra film också. 

Träna är ett måste för det har jag undvikit den här veckan när jag bara drack juicer. Det fanns inte riktigt energi till att lyfta någon skivstång eller hantlar de här dagarna. Jag mådde bra trots bristen på riktig mat, jag fixade alla mina måsten på jobbet och hemma utan att vara helt folkilsk men träningen fick stå tillbaka. Så den ska återupptas idag, i mina nya snygga tights 👍 Om jag börjar där så får jag se sen vad dagens innehåll blir.

Japp, nu ska jag kliva upp ur sängen (kröp ner där igen efter att H & E hade åkt) äta en go frukost och sen blir det gymmet en sväng. Resten av dagen tar jag som den kommer, det blir nog bäst så. Ska ladda upp för en ganska annorlunda, lite sönderhackad men framförallt väldigt rolig vecka med födelsedag och studentfirande. Få arbetsdagar, Nathalie och Toby kommer hem från England, en dag till Stockholm för ultraljud, nationaldag, skolavslutning, klippning, fixa naglarna, träna, studentutspring och så avslutas veckan med att finaste katten Sally kommer hem till oss. Känns som jag har en väldigt händelserik vecka framför mig. Ser fram emot den..plus den som kommer efter, för då har jag en första semestervecka #kännsvälbehövligt 😜

Jag hoppas du också får en skön söndag och att du har en fin vecka framför dig ❤️

Kram / U

Vilken galen helg

Jisses vilken intensiv och social helg det har varit. Men jisses så rolig den har varit. Samtidigt som kroppen skriker efter typ en tvärtyst retreat så ler jag med mungiporna långt upp mot öronen när jag tänker tillbaka på helgen. 

Två kvällar på raken har vi varit hos Sandra och Pelle. I fredags firade vi Pelle som fyllde och igår lördag var vi ett gäng föräldrar från Elias klass som var hemma hos dem och grillade efter årliga fotbollsturneringen för alla låg-och mellanstadieklasser i stan. Så mycket skratt och fniss som det har varit de här kvällarna var länge sen jag upplevde. Vi pratar alltså hysteriska skratt som gav kramp i magen och tårar på kinderna. Ni vet när man vaknar på morgonen och undrar vad man har gjort eftersom man är så öm i magen. Sådana långa galna skrattanfall så man nästan både kiknar och kissar på sig. Jag tackar alla goa människor som har bjudit så på sig själva och så Pelle och Sandra för deras gästfrihet!

Så nu måste snart operation förvandling börja här hemma. I lördags när vi inte visste var vi skulle samlas och grilla, hemma hos oss var ju inte ett alternativ. Vi får ju inte plats! Vi kan ha en familj här hemma på middag om vi ska sitta inomhus. Jag önskar vi kunde bjuda hem fler, att det inte ska finnas så snäva begränsningar bara för att vi måste sitta i köket och äta. Ett matrum måste till och det så snart det bara går. Det är bara Elias som ska tycka det är kul att flytta upp och…hur svårt ska det vara egentligen? Visst är det tillåtet att muta rejält i ett sånt läge? 😂

Idag hade jag mamma på besök och vi åkte ut till Simon så hon skulle få se hur hennes barnbarn bor och har det nu när han har flyttat hemifrån. Vi fikade och gosade med finaste Sally ❤️

Vi ska vara kattvakt i nästan två veckor åt henne och jag lovar att jag längtar. Äntligen ska jag få uppleva kattmys här hemma. Som jag har saknat det och som jag har längtat. Det bästa är att jag har semester första veckan, då ska det mysas och spinnas från tidiga morgon till sena kvällen.


Nu har jag suttit tillräckligt framför en skärm för ikväll och det är dags att stänga av och snart krypa ner i sängen….trots VM-finalen i hockey. Jag har jobbat bra länge med en felsökning på laget.se för att försöka förstå varför inte alla mail och utskick kommer ut till alla. Teorin är att det hamnar bland skräpposten men det är inte riktigt bekräftat än. Så felsökning och utskick för fotbollen och ett gäng vinnarmail och annat skrivande till de som har vunnit mina auktioner på Tradera. Men det jobbet genererar i alla fall en del pengar, nästan två tusen får jag in på första omgången. Riktigt skoj även fast det innebär en hel del jobb också.

Nää, ha en fortsatt trevlig söndagskväll ni som orkar vara vakna en stund till 🤣

Kram U